Ränta

Räntekostnader

Ränta

Ränta heter det som det kostar för dig att nyttja bankens tjänster. Den styrs av referensräntan. T.e.x att låna pengar. Men även då du sparar pengar. Oavsett vilken låneform vi pratar om, lån utan uc, blancolån eller villalån. Då finns det olika begrepp inom för utlåning, mm. Det kan ibland vara svårt för oss konsumenter att förstå.

Olika ränta

  • Inlåningsränta
  • Utlåningsränta
  • Nominell räntesats
  • Rörlig
  • Effektiv ränta
  • Fast

Effektiv ränta

Effektiv ränta kan man säga är som ett jämförelsepris. Det betyder olika sätt att beräkna vad lånet kommer att kosta. Den beräknas som att om räntan betalas årligen.

Ifall att räntan betalas flera gånger per år. Då blir den effektiva årsräntan högre än den nominella. Betalar man räntan mindre än årligen, så blir den effektiva årsräntan lägre än den nominella. Den effektiva räntan är mycket omtalad då det gäller just lån utan uc

Rörlig ränta

Rörlig betyder att räntesatsen styrs av marknadsräntan, en referensränta såsom STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate), LIBOR (London Inter-bank Offered Rate) eller liknande. Då rör sig räntesatsen upp och ner i takt med detta.

Fast ränta

Fast ränta är motsatsen till rörlig ränta och låses ofta under en viss tid, t.e.x 1 år.

Inlåningsränta

Du kanske inte har tänkt på det, men då du sätter in pengar på banken så ”lånar” banken dessa pengar av dig. För det får du ränta på ditt insatta eller sparade belopp. Ju längre tid du låser pengarna, desto längre tid får banken låna dina pengar och desto högre blir den.

Utlåningsränta

När du vill låna pengar av banken så får du betala en kostnad för att du nyttjar deras pengar. Det är detta som kallas utlåningsränta. Det finns även lån utan ränta men det är oftast till förstagångskunder för att kunna ”prova på” ett mindre lån som t.e.x snabblån.

Eftersom banken ger inlåningsränta till den som ska spara pengar så måste de även ta inlåningsränta av den som lånar pengar. Delvis för att täcka upp den inlåningsräntan de ger ut till sina sparkunder. Det är även för att kunna tjäna en slant och kunna betala löner, kontor och administration.

Ränta

Ränta för högkostnadskrediter

De smslån och snabblån som inte tar kreditupplysning från Upplysningscentralen, kallas högkostnadskredit, vilket innebär att räntan för dessa lån är högre än privatlån och bolån.

Om löptiden på ett lån inte är jättelång så blir heller inte kostnaden stor, fastän räntan är hög. Men ju längre amorteringstid, desto lägre bör du se till att ditt lån har. Annars kan återbetalningsbeloppet bli väldigt stort.

Ränta på ränta

När man får den på banken kallas fdet ör räntesats. Låt säga att du sätter in 50.000 kr på ett sparkonto på banken. Hur mycket pengarna ökar in värde beror på räntan. Som exempel nedan tar vi 2%.

År Kapital Ränta Summa
0 50.000 kr 50.000 kr
1 50.000 kr 50.000×0,02=1000 51.000 kr
2 51.000 kr 51.000×0,02=1020 52.020 kr
3 52.020 52.020×0,02=1040,40 53.060,40

Efter 10 år så har pengarna förökat sig till 50.000×1,0210=60.949,7

Aktuella bolåneräntor

Lån med låga räntor

Ränta eller räntesats som det också kallas, är det belopp pengar som en låntagare ska betala per månad för att betala av sin skuld. I år 2020 är lägsta räntan banken av styrräntan 0.2% kr. Reporäntan sätts av Riksbanken på uppdrag av regeringen varje månad eller kvartal.

Om du vill låna pengar med låg ränta, så måste du ändå amortera till banken. Oftast bestäms ett fast belopp som du betalar varje månad tillsammans med ränta. Räntan bör var så låg som möjligt för att få en så liten månadskostnad som tynger varje månad. Därför bör du också undvika högkostnadskrediter.

Låna pengar räntefritt

Om man söker räntefria lån så finns det ett litet utbud i form av lån utan UC. De lån som är räntefria har kort återbetalningsstid 14-30 dagar. Syftet med de räntefria lånen är att få nya kunder att ”Prova-på” ett nytt lån.

Flera lån med låg ränta ger hög kostnad så om man måste låna pengar bör man välja endast ett lån och det som har lägst ränta.

Lån med låg ränta då man lever på normbeloppet under existensminimum

Tänk på på att inte ta för många lån även om det är låg ränta. Då blir det väldigt dyrt med alla amorteringar. Om man måste leva på existensminimum, vilket tyvärr många drabbats av nu under Coronakrisen så kan ett lån både hjälpa men också stjälpa. Men det kan också leda till att din ekonomi avsevärt försämras och du får svag kreditvärdighet.

Samlingslån och låneförmedlare kan hjälpa dig finna låg ränta

Om man inte orkar leta och jämföra lån för att hitta en låg ränta, så kan man göra en ansökan till en låneförmedlare. Då få du offerter från flera banker, vilka är villig att hjälpa dig med ett lån och därifrån välja den lägsta räntan eller lånet som passar dig.

Pengarna ska räcka till amortering och hushållsutgifter

  • Amortering
  • Ränta
  • Livsmedel
  • Toalettartiklar
  • Mobilkostnader
  • Elförbrukning
  • Hem/Villaförsäkring

Att ta ett lån till låg ränta är en förutsättning för att kunna överleva och om man lever på normbelopp kan det ändå bli svårt. Ett lån på 100.000 kr kan kosta 1000 kr på en månad eller mer, beroende på uppläggningstid. Har du råd med det?

Kostnaderna skjuter snabbt iväg. Om man har en stor familj med flera barn så blir utgifterna mycket högre, men där har man förvisso stöd i form av barnbidrag tills barnen är 16 år.

Leva ett normalt liv med extrajobb

För att kunna leva ett ”Normalt” skäligt liv så bör man på alla sätt försaka skaffa en extrainkomst, även om man är föräldraledig. Någon enstaka timmea arbete här och där blir ju faktiskt några tusenlappar i plånboken.

Större barn bör kunna hjälpa till hemma och på så sätt avlasta så att föräldrarna kan komma ifrån hemmet och extraknäcka några timmar. Lever man på existensminimum så gäller det att ta alla tillfällen i akt, innan man letar lån.

Räntan förändras

Ett lån kan ha rörlig eller fast ränta. Ifall att räntan är rörlig så gynnas man så länge vi har en låg ränta i Sverige. Men  tänk på att om reporäntan höjs, så blir även den rörliga räntan högre. Då kan man skydda sig genom att låsa räntan till en fast procent.

Ett lån med låg ränta på 2-3% kan snabbt öka till 10-15% ifall att förutsättningarna förändras och 15+2=8. 8% mer ränta kostar många kronor extra som många inte har möjlighet att betala.

Samla lån till låg ränta

Som vi nämnde så kan man samla lån genom en långivare som agerar låneförmedlare. Man behöver nödvändigtvis inte vända sig till en låneförmedlare för att hitta en låg ränta. Det går att kontakta sin egen bank direkt eller att ansöka lån online. Men har man betalningsanmärkningar får man vänta sig att banken säger nej och att det inte går att låna pengar till lika låg ränta som om man har en fläckfri ekonomi.

Lån till låg ränta vid studier

Om man studerar så kan kan man ha rätt att ansöka studielån. Studielånet är statligt och har låg ränta. Det går att låna pengar via CSN oavsett om man är gammal eller ung, men förutsättningen är att man studerar.

Att studera på distans ger möjligheten till att arbeta vid sidan om studierna och man kan då kombinera CSN-lånet med en inkomst. Dock får man inte tjäna ”för mycket” ifall att man samtidigt erhåller lån från CSN.

Dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta heter den kostnad som får läggas på extra på en faktura, ifall att din betalning är försenad och inte har betalas i tid. Detta gäller alltid, man får och bör alltid ta ut dröjsmålsränta, ifall att om man inte har avtalat om annat.

Dröjsmålsränta börjar räknas från förfallodagen och till dessa att skulden är betald. Därför är det viktigt att sköta sin amortering.

När du ansöker ett  lån utan UC så måste du verkligen vara uppmärksam på att betala i tid, så att inte det lilla lånet med ganska små kostnader, blir väldigt dyrt om dröjsmålsränta och kravavgifter tillkommer.

Dröjsmålsränta och betalningsvillkor

Om du får en faktura med betalningsvillkor 10 dagar, det vill säga, som ska vara betalad inom 10 dagar, men missar det. Då kommer ändå inte dröjsmålsränta räknas förrän efter 30 dagar. Om man inte har avtalat nog annat så är dröjsmålsräntans storlek, enligt räntelagen,  åtta procentenheter över gällande referensränta och är i Sverige 7,50 % per år. Detta regleras i räntelagen.

Förfallodag på en helg

Om sista betalningsdag för fakturan, det vill säga betalningsvillkoret är på helgdag, lördag, söndag eller någon almanackans röda dagar, då börjar inte dröjsmålsränta att gälla förrän nästa helgfria vardag.

Förseningsavgift

Om man inte betalar en faktura i tid, så har företaget möjlighet att ta ut en förseningsavgift. Det kallas ibland även påminnelseavgift. Men för att få göra det, då måste detta ha angetts redan i avtalet som tecknades. Det räcker inte med att skriva det på fakturan.

Det finns inga krav på vad avtalet ska innehålla och det kan även ha sagts muntligt, men då står ord mot ord. Det kan då bli svårt att bevisa vem som har rätt.

Tycker du att alla finanstermer är svåra att förstå? Läs i vår wiki.

RÄNTELAGEN

1 §   Denna lag är tillämplig på penningfordran inom förmögenhetsrättens område. Den innehåller bestämmelser om betalningsvillkor i vissa fall samt om ränta.

Lagen gäller i den mån inte annat är avtalat, utfäst eller särskilt föreskrivet. I lagen finns dock bestämmelser om avtalsvillkor som är utan verkan och om betalningsvillkor som är utan verkan eller som har verkan endast om borgenären uttryckligen har godkänt villkoret. Lag (2013:55).

2 §   Ränta på fordran utgår ej för tid innan fordringen är förfallen till betalning.

På fordran som avser återgång av betalning då avtal hävts till följd av kontraktsbrott eller på liknande grund utgår dock ränta för tiden från den dag betalningen erlades till och med den dag återbetalning sker eller, om återbetalning ej sker i rätt tid, den dag från vilken ränta börjar utgå enligt 3 eller 4 §. Lag (1990:933).

2 a §   En fordran på betalning för en vara eller tjänst i ett förhållande mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamhet förfaller till betalning senast trettio dagar efter det att borgenären har framställt krav på att fordringen betalas. Detsamma gäller när en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har en sådan fordran på en myndighet eller ett annat offentligt organ.

Ett betalningsvillkor är utan verkan mot borgenären i den mån det inskränker borgenärens rätt till betalning enligt första stycket. I ett förhållande mellan näringsidkare får dock betalningen ske senare, om borgenären uttryckligen har godkänt detta. Lag (2013:55).

2 b §   Har gäldenären i ett sådant fordringsförhållande som avses i 2 a § rätt att skjuta upp betalningen på grund av en undersökning av om varan eller tjänsten överensstämmer med avtalet, får betalningen skjutas upp i högst trettio dagar från det att varan mottogs eller tjänsten utfördes, om borgenären inte uttryckligen har godkänt en längre undersökningsperiod. Lag (2013:55).

2 c §   Det som sägs i 2 a och 2 b §§ gäller inte betalningar som förfaller enligt en avbetalningsplan. Lag (2013:55).

3 §   Försittes betalningstiden för fordran vars förfallodag är bestämd i förväg, utgår ränta på fordringen från förfallodagen.

På fordran som grundar sig på sysslomans eller annans skyldighet att redovisa för medel som han mottagit av huvudmannen eller tredje man utgår ränta från dagen för redovisningen eller, om denna ej avges i rätt tid, från den dag redovisning bort ske.

4 §   I annat fall än som avses i 3 § skall ränta betalas på förfallen fordran, för vilken betalningstiden försittes, från den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären har avsänt en räkning eller på annat sätt framställt krav på betalning av ett bestämt belopp med angivande att underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta. Gäldenären är dock inte skyldig att betala ränta för tiden innan räkningen eller kravet har kommit honom till handa.

I fordringsförhållanden mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamhet skall ränta betalas enligt första stycket utan att det när kravet framställs behöver anges att underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta.
Detsamma gäller när en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har en fordran på en myndighet eller ett annat offentligt organ på betalning för varor eller tjänster.

Avser fordringen skadestånd eller annan liknande ersättning som inte kan fastställas utan särskild utredning, skall ränta betalas på förfallet belopp från den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären har framställt krav på ersättning och lagt fram utredning som med hänsyn till omständigheterna skäligen kan begäras av honom. Gäldenären är dock inte skyldig att betala ränta för tiden innan kravet och utredningen har kommit honom till handa.

Oavsett vad som föreskrivs i första, andra och tredje styckena skall ränta betalas på förfallen fordran senast från dagen för delgivning av ansökan om betalningsföreläggande eller av stämning i mål om utgivande av betalning.

Trots bestämmelserna i tredje och fjärde styckena skall ränta betalas på en fordran, som avser skadestånd med anledning av ett uppsåtligt brott och inte skall utges som livränta, från den dag då skadan uppkom. Lag (2002:352).

4 a §   Ett avtalsvillkor som innebär att gäldenären inte är skyldig att betala ränta enligt 3 eller 4 § på en fordran på betalning för en vara eller tjänst är utan verkan mot borgenären i ett förhållande mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamhet. Detsamma gäller i ett förhållande mellan en näringsidkare och en myndighet eller ett annat offentligt organ, när näringsidkaren i sin yrkesmässiga verksamhet tillhandahåller varor eller tjänster mot betalning. Lag (2013:55).

5 §   I fall som avses i 2 § andra stycket beräknas ränta för år enligt en räntefot som motsvarar den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § med ett tillägg av två procentenheter. Lag (2002:352).

6 §   I fall som avses i 3 eller 4 § beräknas ränta för år enligt en räntefot som motsvarar den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § med ett tillägg av åtta procentenheter. Om det vid bestämmande av skadestånd med anledning av personskada ska avräknas förmåner som en skadelidande har rätt till enligt 5 kap. 3 § 1 skadeståndslagen (1972:207), utgör dock tillägget till referensräntan endast två procentenheter för tiden till dess förmånerna har fastställts slutligt.

Ett avtalsvillkor som innebär att räntan ska beräknas enligt en lägre räntefot än vad som följer av första stycket första meningen är utan verkan mot borgenären i ett förhållande mellan en näringsidkare och en myndighet eller ett annat offentligt organ, när näringsidkaren i sin yrkesmässiga verksamhet tillhandahåller varor eller tjänster mot betalning. Lag (2013:55).

7 §   Löper fordran med ränta när den förfaller till betalning och försittes betalningstiden, utgår ränta i fortsättningen enligt samma räntefot som gällde vid förfallodagen. Räntan skall dock utgå lägst enligt den räntefot som anges i 6 §, såvitt gäller fordran som avses i 3 § första stycket genast och såvitt gäller fordran som avses i 3 § andra stycket eller 4 § från den dag som där föreskrives för varje särskilt fall.

8 §   Har en gäldenär på grund av sjukdom, arbetslöshet eller annan liknande omständighet som gäldenären inte har kunnat råda över varit förhindrad att betala i rätt tid och skulle en skyldighet att betala full ränta med anledning av dröjsmålet med hänsyn till detta vara oskälig, får den ränta som annars skulle betalas jämkas.

Ett avtalsvillkor som inskränker rätten till jämkning enligt första stycket är utan verkan mot gäldenären. Lag (2013:55).

9 §   Referensräntan enligt denna lag fastställs för varje kalenderhalvår genom särskilt beslut av Riksbanken.
Referensräntan skall motsvara den ränta som Riksbanken tillämpade vid den huvudsakliga refinansieringstransaktion som genomfördes närmast före det kalenderhalvår under vilket räntan skall gälla, avrundad till närmast högre halva procentenhet.
Lag (2002:352).

Gå upp