Därför ska du inte betala dina skulder

Vad ska man göra om man inte kan betala sina skulder? Om inkomsten inte längre räcker till både vanliga levnadskostnader och lån, krediter och inkassokrav är lösningen inte alltid att försöka betala så många skulder som möjligt. I vissa situationer måste du istället prioritera hyra, mat, el och andra nödvändiga kostnader – även om det innebär att andra skulder blir obetalda.

Har skulderna blivit så stora att du inte realistiskt kan betala tillbaka dem inom många år kan det dessutom vara dags att undersöka skuldsanering, kontakta kommunens budget- och skuldrådgivning eller ta reda på vad som händer om skulderna går vidare till Kronofogden.

Att säga att någon inte ska betala sina skulder kan vid första anblick låta som ett väldigt dåligt ekonomiskt råd. Har du en skuld som du har möjlighet att betala är utgångspunkten naturligtvis att den ska betalas. Men det finns en punkt där situationen förändras.

Om du har så många skulder att inkomsten inte ens räcker till både normala levnadskostnader och alla månadsbetalningar blir det omöjligt att göra samtliga långivare och inkassobolag nöjda.

Du ska inte betala ett lån om det betyder att pengarna inte räcker till hyran. Du ska inte betala ett inkassokrav om det innebär att det inte finns pengar till mat. Och framför allt bör du inte ta ett nytt lån för att kunna fortsätta betala gamla lån.

När skulderna har blivit större än din faktiska betalningsförmåga behöver målet förändras. Målet kan inte längre vara att undvika varje försenad betalning till varje pris. Målet måste vara att skydda din ekonomi och hitta en långsiktig väg ut ur skulderna.

Vilka räkningar ska man prioritera när pengarna inte räcker?

Om inkomsten inte räcker till alla räkningar måste du prioritera.

Kronofogden och Konsumentverket rekommenderar att du i första hand säkerställer sådant som är nödvändigt att prioritera för att kunna leva och behålla din bostad. Du ska alltså inte börja med att betala av banker och långivare, varken lån utan UC eller blancolån.

Det innebär bland annat att du bör prioritera:

• hyra eller annan nödvändig boendekostnad
• mat
• el
• nödvändiga mediciner
• telefon och andra grundläggande kommunikationskostnader
• nödvändiga kostnader för att kunna arbeta och försörja dig
• nödvändiga försäkringar
• nödvändiga utgifter för barn.

Först därefter kan du titta på hur stort utrymme som faktiskt finns för att betala gamla skulder.

Det kan kännas fel att låta ett privatlån, kreditkort eller inkassokrav bli obetalt. Men konsekvenserna av en obetald konsumtionskredit måste ställas mot konsekvenserna av en obetald hyra. Att riskera din bostad för att betala ett gammalt lån är inte en hållbar prioritering.

Ta inte ett nytt lån för att betala det gamla

En av de farligaste punkterna i en skuldspiral uppstår när skulderna inte längre betalas med inkomsten – utan med nya skulder. Konsumentverket avråder från att ta nya lån för att betala gamla lån och räkningar när ekonomin redan inte går ihop.

Det kan börja förvånansvärt oskyldigt. Tänk dig en ung person med liten eller ingen inkomst. En parkeringsavgift, telefonräkning eller annan oväntad kostnad blir inte betald. Personen vill undvika påminnelser och inkasso och löser situationen genom en kredit eller ett mindre lån. Problemet verkar löst.

Men nästa månad finns både de vanliga levnadskostnaderna och den nya lånekostnaden. Pengarna räcker fortfarande inte. Ett nytt lån eller en ny kredit används för att lösa nästa problem. Efter ett tag används inte längre lånen till konsumtion. De används för att betala andra lån.

Några hundralappar eller någon tusenlapp som från början hade kunnat hanteras, kan på så sätt bli början på en situation med flera krediter, räntor, avgifter och månadsbetalningar.

När inkomsten sedan går åt till att hålla alla krediter vid liv finns inget ekonomiskt utrymme för oförutsedda utgifter. En bilreparation, sjukskrivning eller hög elräkning kan då vara tillräckligt för att hela systemet ska falla. Det är så en skuldspiral kan uppstå.

När det inte längre är möjligt att betala sig ur skulderna

Anta att du har 600.000 kronor i skulder och bara några tusen kronor i månaden över efter nödvändiga levnadskostnader. Om räntor och avgifter samtidigt är större än de betalningar du klarar av att göra, kan skulden fortsätta växa och bli ännu större, trots att du betalar varje månad. Du kanske betalar tusentals kronor varje månad under flera år utan att den ursprungliga skulden minskar, utan kanske till och med ökar pga räntorna.

I en sådan situation är frågan inte längre:

”Vilken skuld ska jag försöka betala lite extra på den här månaden?”

Den viktigare frågan är:

”Finns det över huvud taget en realistisk möjlighet att betala alla dessa skulder?”

Om svaret är nej behöver hela situationen hanteras samlat.

När det inte längre är någon mening att försöka betala alla skulder

Det här är den viktigaste delen av resonemanget. Om du har 10, 15 eller 20 olika skulder och inkomsten inte räcker kan det vara meningslöst att skicka några hundralappar till varje fordringsägare samtidigt som du själv saknar pengar till mat, hyra eller andra nödvändiga utgifter.

Det gäller särskilt om skulderna är så stora att du sannolikt inte kommer att kunna betala dem inom överskådlig tid.

Att betala 500 kronor på en skuld samtidigt som räntan gör att skulden växer med 700 kronor innebär i praktiken att du blir mer skuldsatt trots att du betalar. I en sådan situation behöver du inte nödvändigtvis bli bättre på att fördela de få pengar du har mellan fordringsägarna. Du behöver istället hitta en väg ut ur hela skuldsituationen.

Ibland kan Kronofogden vara bättre än ekonomiskt kaos

Att få skulder hos Kronofogden är självklart ingenting man bör eftersträva. Det kan innebära löneutmätning, utmätning av tillgångar, betalningsanmärkningar och stora begränsningar i din privata ekonomi.

Men för den som redan är fullständigt överskuldsatt finns det en viktig skillnad mellan en löneutmätning och att själv försöka betala tio eller tjugo olika fordringsägare med pengar som helt enkelt inte finns.

Vid löneutmätning räknar Kronofogden fram ett så kallat förbehållsbelopp. Det kallas ibland för existensminimum. Det är den del av inkomsten som personen får behålla för bland annat boende och normala levnadskostnader.

För en ensamstående vuxen är normalbeloppet under år 2026 6.243 kronor per månad. Utöver normalbeloppet räknas normalt även en skälig boendekostnad. Det kan dessutom finnas möjlighet till tillägg för vissa andra nödvändiga kostnader.

Normalbeloppet ska bland annat täcka kostnader för:

• mat
• kläder
• hygien
• telefon
• hushållsel
• försäkringar
• andra normala levnadskostnader.

Det betyder inte att Kronofogden är en bra ekonomisk situation. Men det illustrerar varför en svårt skuldsatt person inte bör tömma sitt konto varje månad för att försöka hålla gamla lån vid liv och sedan sakna pengar till mat.

Om skulderna ändå ofrånkomligen är på väg till Kronofogden kan det vara bättre att få en ordnad hantering av situationen och samtidigt söka professionell hjälp än att fortsätta finansiera en ohållbar ekonomi genom nya lån.

Att medvetet låta skulder gå till Kronofogden ska däremot inte ses som ett generellt ekonomiskt knep. Skulder kan fortsätta växa, egendom kan utmätas och betalningsanmärkningar kan exempelvis göra det betydligt svårare att skaffa bostad eller få kredit.

Kontakta kommunens budget- och skuldrådgivare

Du som har så mycket skulder att ekonomin inte längre går ihop bör kontakta kommunens budget- och skuldrådgivning. Alla kommuner ska erbjuda budget- och skuldrådgivning och hjälpen är kostnadsfri. Rådgivaren har tystnadsplikt.

En budget- och skuldrådgivare kan bland annat hjälpa dig att:

• sammanställa samtliga skulder
• göra en realistisk budget
• avgöra vilka betalningar som bör prioriteras
• kontakta fordringsägare
• undersöka möjligheten till betalningsuppgörelser
• bedöma om skuldsanering kan vara aktuellt
• hjälpa till med en ansökan om skuldsanering.

Det här är viktigt eftersom två personer med lika stora skulder kan behöva helt olika lösningar beroende på inkomst, ålder, familjesituation, tillgångar, räntor och hur skulderna har uppkommit.

Skuldsanering kan vara vägen ut

Skuldsanering är till för personer som är så skuldsatta att de inte kan förväntas kunna betala sina skulder på egen hand inom överskådlig tid.

Kronofogden gör en individuell bedömning av bland annat skuldernas storlek, den nuvarande och framtida betalningsförmågan och om det är skäligt att bevilja skuldsanering.

Under en skuldsanering lever man på ett begränsat belopp och det ekonomiska överskottet används för att betala fordringsägarna enligt en betalningsplan. När skuldsaneringen har genomförts befrias man från betalningsansvaret för de delar av skulderna som omfattats av skuldsaneringen och som inte skulle betalas enligt planen.

Kan skatteskulder ingå i skuldsanering?

Ja. Det finns en vanlig missuppfattning om att skatteskulder aldrig kan omfattas av en skuldsanering. Det stämmer inte.

Skatteskulder kan omfattas av en skuldsanering. Huvudregeln är att skuldsaneringen omfattar fordringar som har uppkommit före beslutet om att inleda skuldsaneringen, även om det finns undantag och särskilda regler för vissa typer av fordringar.

Däremot finns det särskilda preskriptionsregler för skatteskulder som skiljer sig från reglerna för vanliga privata skulder.

När preskriberas en skuld?

Preskription innebär att fordringsägaren efter en viss tid förlorar möjligheten att kräva betalning av skulden. Men det är viktigt att förstå att en skuld inte alltid försvinner bara för att det har gått tre, fem eller tio år.

För många typer av skulder kan preskriptionstiden nämligen avbrytas och börja om från början.

3 års preskriptionstid – många konsumentskulder

För konsumentfordringar är preskriptionstiden normalt tre år.

Det handlar förenklat om skulder som en privatperson har fått genom att köpa en vara eller tjänst från ett företag.

Det kan exempelvis röra sig om vissa:

• fakturor
• telefonräkningar
• krediter
• köp av varor
• köp av tjänster.

Men en treårig preskriptionstid innebär inte att skulden automatiskt försvinner tre år efter att den uppkom.

Vad är ett preskriptionsavbrott?

Preskriptionen kan avbrytas.

Det kan exempelvis ske om:

• fordringsägaren skickar ett skriftligt krav
• du betalar en del av skulden
• du erkänner skulden
• du begär en avbetalningsplan
• fordringsägaren vidtar vissa rättsliga åtgärder för att driva in skulden.

Efter ett preskriptionsavbrott börjar en ny preskriptionstid löpa.

Det betyder att en skuld med tre års preskriptionstid i praktiken kan leva kvar i betydligt mer än tre år om preskriptionen hela tiden avbryts.

10 års preskriptionstid – huvudregeln för andra skulder

Den allmänna huvudregeln i preskriptionslagen är att en fordran preskriberas efter tio år.

Den tioåriga preskriptionstiden gäller bland annat många fordringar som inte omfattas av den särskilda treårsregeln för konsumentfordringar. Det kan exempelvis handla om vissa skulder mellan privatpersoner eller andra typer av fordringar där någon kortare preskriptionstid inte gäller.

Även här kan ett preskriptionsavbrott medföra att en ny tioårsperiod börjar löpa.

5 års preskriptionstid – många skulder till staten

För många skulder till staten gäller andra regler. De flesta statliga skulder preskriberas efter fem år. För skatteskulder gäller som huvudregel att en fordran som lämnats för indrivning preskriberas fem år efter utgången av det kalenderår då den lämnades för indrivning.

Det fungerar alltså annorlunda än för en vanlig privat konsumentskuld. Ett vanligt kravbrev från Skatteverket startar inte automatiskt en helt ny femårsperiod på samma sätt som ett preskriptionsavbrott kan göra för en vanlig privat fordran.

Det finns dock särskilda situationer där preskriptionstiden för statliga skulder kan förlängas. Till exempel om skulden uppstått pga ett brott. Man bör därför inte utgå från att varje skatteskuld garanterat försvinner efter exakt fem år.

Finns det skulder som aldrig preskriberas?

Det är missvisande att säga att vanliga privata skulder aldrig kan preskriberas. Problemet är i stället att vissa skulder i praktiken kan leva kvar under mycket lång tid eftersom preskriptionstiden hela tiden kan avbrytas.

En konsumentskuld kan exempelvis ha en preskriptionstid på tre år. Men om ett giltigt preskriptionsavbrott sker innan de tre åren har gått börjar en ny treårsperiod. Det kan sedan ske igen. Och igen.

På så sätt kan en skuld som teoretiskt har tre års preskriptionstid fortfarande finnas kvar efter 10, 20 eller i hela livet. Detta är en av anledningarna till att det finns personer som har varit skuldsatta hos Kronofogden under en mycket stor del av sina vuxna liv.

Tiotusentals svenskar har varit skuldsatta i årtionden

Problemet med långvarig överskuldsättning är omfattande.

Regeringen uppgav under 2026 att omkring 450.000 personer hade skulder hos Kronofogden och att närmare 100.000 personer hade funnits i Kronofogdens register i mer än 20 år. För en person som har haft löneutmätning och skulder under två eller tre decennier kan skulderna därför i praktiken upplevas som livslånga.

Förslag om nya regler för människor med livslånga skulder

Under 2026 presenterades den statliga utredningen SOU 2026:43 – Åtgärder mot överskuldsättning. Bakgrunden är bland annat att det finns personer som fortsätter leva med mycket stora skulder år efter år utan någon realistisk möjlighet att någonsin bli skuldfria. Utredningen innehåller flera förslag för att hjälpa svårt och långvarigt skuldsatta.

Bland annat föreslås förändringar som ska göra det lättare för vissa långvarigt skuldsatta personer att komma in i skuldsanering. Det finns även förslag om att Kronofogden ska kunna få en mer aktiv roll när en person befinner sig i långvarig överskuldsättning.

Utredningen föreslår dessutom att den normala betalningsplanen inom skuldsanering ska kortas från fem till tre år.

Förslag om absolut preskription av konsumentskulder

Ett särskilt omdiskuterat område är så kallad absolut preskription. Problemet med dagens regler är att vissa privata skulder kan förlängas gång på gång genom nya preskriptionsavbrott. Det innebär att en person i praktiken kan leva med samma skuld, som fortsätter växa med ränta, under hela sitt liv.

I samband med utredningen har ett konkret lagförslag om absolut preskription tagits fram. Enligt den modellen skulle en konsumentfordran som huvudregel preskriberas senast vid den tidpunkt som inträffar först av:

• 20 år efter utgången av det år då fordran ursprungligen förföll till betalning, eller
• 15 år efter att skulden har fastställts genom en exekutionstitel.

Tanken är att ett vanligt preskriptionsavbrott då inte skulle kunna hålla en konsumentskuld vid liv för alltid. Det finns samtidigt föreslagna undantag och möjligheter till förlängning i särskilda situationer.

SOU 2026:43 är fortfarande en utredning och förslagen måste gå vidare genom den politiska processen innan några lagändringar kan börja gälla. Remisstiden för utredningen löper till den 23 november 2026.

En liten skuld kan bli början på hundratusentals kronor i skulder

Det är lätt att tänka att personer med hundratusentals kronor hos Kronofogden måste ha gjort enorma inköp eller levt ett extremt dyrt liv.Så behöver det inte alltid vara. En skuldspiral kan börja med något relativt litet.

Föreställ dig en person som är 19 år och saknar fast inkomst. Personen får en parkeringsavgift eller en annan räkning på några hundralappar som inte kan betalas direkt.

En påminnelse kommer. Därefter kan fler avgifter eller kostnader tillkomma. Personen vill lösa problemet och tar ett mindre lån. Den första räkningen försvinner – men lånet ska nu betalas tillbaka. Nästa månad saknas återigen pengar.

Ett kreditkort används. Sedan kommer nästa oväntade kostnad. Ett nytt lån tas för att betala det första lånet och kreditkortet. Plötsligt finns fyra eller fem olika månadsbetalningar.

Personen börjar välja vilken långivare som ska få pengar den här månaden. När en annan fordringsägare inte får betalt tas ytterligare en kredit för att lösa situationen.Efter några år kan den ursprungliga ekonomiska situationen vara nästan omöjlig att känna igen.

Det som började med en räkning på några hundralappar kan i värsta fall utvecklas till skulder på hundratusentals kronor.

Räntan gör skuldspiralen ännu svårare att bryta

När skulderna blivit stora uppstår ytterligare ett problem. En allt större del av personens betalningar kan gå till räntor och kostnader i stället för att minska själva skulden. Det innebär att någon kan betala pengar månad efter månad samtidigt som den totala skuldsättningen knappt minskar – eller till och med fortsätter att öka.

Det är en av anledningarna till att den statliga utredningen om överskuldsättning även har diskuterat hur betalningar ska räknas av mot ränta respektive kapitalskuld.

Det finns en punkt där du måste sluta försöka rädda varje enskild skuld

Om du fortfarande har en realistisk möjlighet att betala dina skulder är det naturligtvis bra att göra det. Men om situationen har gått mycket längre kan det vara fel strategi att försöka rädda varje enskilt lån.

Om inkomsten inte räcker, du tar nya lån för att betala gamla lån och skulderna fortsätter växa trots dina betalningar har problemet förändrats. Då handlar det inte längre om att du behöver hitta 500 kronor extra den här månaden. Du behöver en långsiktig lösning på hela skuldsättningen.

Därför ska du ibland inte betala dina skulder

Rubriken på den här artikeln ska alltså inte tolkas som:

”Har du skulder? Sluta betala.”

Budskapet är ett annat.

Om skulderna har blivit så stora att du måste välja mellan att betala långivaren och att betala hyran ska du inte offra din grundläggande försörjning för att hålla gamla krediter vid liv. Om du måste låna pengar varje månad för att kunna betala gamla skulder är det ett tydligt tecken på att lösningen inte är ännu ett lån.

Och om skulderna är så stora att du realistiskt sett inte kommer kunna betala dem med din nuvarande och förväntade framtida inkomst kan det vara meningslöst att slumpmässigt skicka några hundralappar till olika fordringsägare samtidigt som du själv saknar pengar till nödvändiga utgifter.

Då behöver du en plan, inte fler krediter.

Prioritera boende, mat, el och andra nödvändiga levnadskostnader. Kontakta kommunens budget- och skuldrådgivare. Ta reda på om det går att förhandla med fordringsägarna. Undersök om skuldsanering är möjlig.

Och om situationen har gått så långt att Kronofogden och löneutmätning inte längre går att undvika är det bättre att förstå hur systemet fungerar än att försöka hålla en omöjlig ekonomi flytande genom nya lån. Det viktigaste när skulderna blivit ohanterliga är inte att betala mest möjligt den här månaden. Det är att hitta en väg som faktiskt kan göra dig skuldfri på sikt.

Vanliga frågor om skulder du inte kan betala